Värdegrund

Den här hösten är en alldeles speciell tid i mitt liv. Min familj och jag har flyttat från en relativt stor stad till en väldigt liten, och det är alles gut med den saken. En annan spännande sak är att vårt äldsta barn har börjat skolan, eller rättare sagt i det något flummiga gränsland som kallas "förskoleklass". I skolans regi är det,  hur som helst.
Jag har varit engagerad i skolfrågor i många år, och hållit på och skrikit och orerat om den svenska skolans förfall. (Alltså i korthet: Att de inte lär sig nånting vettigt där!) Jag är själv uppvuxen i Finland, där skolan är mer av en läroanstalt och mindre av en workshop i social kompetens, och jag kan bli alldeles till mig av avund när jag ser att mina vänner i Finland tragglar DIKTAMEN-LÄXOR med sina sjuåringar. Och att barnen i Finland fortfarande lär sig skriva skrivstil (inte vet jag varför jag tycker att det har ett värde i sig, men det tycker jag...)
Men men... intressant nog så inser jag nu att det viktigaste för mig trots allt är att barnet ska trivas och må bra.
Hittills har barnen i förskoleklassen i första hand arbetat med "värdegrundsarbete". De pratar om hur man ska bete sig mot varandra, och tillverkar fyrklövrar som på nåt sätt symboliserar denna inkluderande approach. Det är ganska lätt att göra sig lustig över det här om man vill vara cynisk. Men å andra sidan: När jag gick i skolan var mobbningen allestädes närvarande. Inte så att man själv var utsatt hela tiden, men HOTET fanns alltid där. Man bar hela tiden på en rädsla för att göra bort sig, för då var det kört. Man blev retad i flera månader. Om man t.ex. hade kissat på sig i skolan hade man lika gärna kunnat begå harakiri, för då hade man blivit mobbad resten av skoltiden. Men i Sverige 2013 tycks barn kunna kissa på sig i skolan utan att det är nån big deal. Det fascinerar mig. Jag går liksom hela tiden och väntar på att verkligheten ska visa sitt fula, grinande anlete och att Helvetets portar ska öppna sig, men än så länge har det inte hänt. Fast hon går ju som sagt bara i förskoleklass än, det finns många år kvar under vilka allt  kan gå åt fanders . Men OM mina barn får gå genom hela skoltiden utan trauman, då är jag beredd att förlåta den svenska skolan allt! Om de däremot blir BÅDE olyckliga OCH obildade kommer min dom inte att vara nådig.
 
Fast egentligen var det inte det här jag skulle skriva om - tanken var att texten skulle handla om demokrati, och hur tabubelagt det är att ifrågasätta den. Men det får bli ett annat inlägg. Consider this a cliffhanger.

Kommentarer
Postat av: Frida

Nämen en blogg alltså, gud så trevligt! Men om du ska fylla allas vårt hål inombords (alltså som förlusten av du-vet-vilken-blogg lämnade efter sig) måste du lägga tyngdpunkten mindre på ämnen som människovärde, etik, storsinthet och annat trams och gå direkt på the good stuff: goda théer [sic], vardagslyx och sponsrade reklaminslag för någon trevlig hudkräm. Kolla, nu trashade jag en stackars medmänniska i samvarons namn, precis som jag sa häromdagen att jag ogillade. Räknas dubbelmoral som en "liten sjukdom"?

Svar: HA HA HA! Du är rolig du. Det var ju f.ö. jag som började med trashningen, och jag vet knappt vem personen i fråga är. Men, som jag brukar säga (eller åtminstone tänka): Bättre dubbelmoral än ingen moral alls! :-D
NBK

2013-09-18 @ 10:30:42
Postat av: Malin

Men sen har ju också den finska skolan utvecklats sen 80-talet. Man talar väldigt mycket om värdegrund i finska lågstadier också. Med det sagt finns det förstås ändå stora skillnader om man jämför med den svenska skolan.

Jag håller förstås med. Det enda man vill är ju att ens barn ska känna sig trygga, accepterade och lyckliga. Hoppas fyrklöveruppgifterna hjälper.

Svar: Jo, jag förstår att utvecklingen i Finland inte har stått helt sitlla sen 80-talet, tack och lov... Antar att jag vill klänga mig fast vid tanken på att just värdegrundsarbetet åtminstone är bättre i Sverige, så att det ska finnas NÅN anledning att inte ta sitt pick och pack och flytta till Finland pronto.Hur som helst: Kul att ha dig som bloggläsare!
NBK

2013-09-18 @ 11:02:24
Postat av: Gunilla

Tänkte på dina funderingar kring "värdegrundsarbete" när jag läste ledarsidan i DN idag
http://www.dn.se/ledare/signerat/mobbning-rastvakter-biter-battre-an-normkritik/

2013-09-19 @ 17:05:50
Postat av: Johanna O

Ang. DN-artikeln. Den var ju väldigt konstig. Jag tror att antingen Birgersson, Friends eller lärarna (troligen alla tre) är ute och cyklar. Normkritik som teori är väl inget lärare i grundskolan behöver ägna sig åt tillsammans med sina elever, om de däremot anlägger ett normkritiskt perspektiv på sin undervisning (alltså TILLÄMPAR den normkritik de själva lärt sig. Kanske t.o.m. genom värdegrundsövningar och diskussioner ;)) minskar de risken för att lärarna själva är de som mobbar. Eller va?

Svar:
NBK

2013-09-21 @ 09:39:39
URL: http://www.moshijo.blogspot.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0